Mercredi

Jag har inte orkat skriva på ett tag, mest för att det inte har hänt något särskilt. Vi har fått en ny lärare, men jag föredrar nog Nolwenn. Nolwenn är roligare än den nya! Det är inte lika bra "stämning" nu i den nya klassen som det var i den gamla. Sofia, Bow, Kwan och Belinda har åkt hem, det är lite tråkigt. Malte går inte heller i vår klass längre, så det är bara jag och Judy kvar av "gänget"! Sofia kommer dock tillbaka snart. Imorgon är jag ledig från skolan eftersom det är Alla Helgons Dag. Idag fick jag en minimugg varm choklad när jag hade rast, Starbucks delade ut gratis! Woop.

Imorgon kväll ska jag och Laure till Simon på middag, det blir nog roligt!

Crickan: NU vet jag vilket recept du menar! Jag kan det tyvärr inte utantill, men jag ska be mormor och morfar ta med det till mig när de kommer den sjätte november, så kan jag skriva ner det till dig :)

Det var nog allt.

Dagens låt: Boten Anna





The lowest form of wit

Why is sarcasm the lowest form of wit?


Because intellectuals said so, and when were they ever wrong?
Norm Neill, Leichhardt

It's not. Perhaps you are as deliberately confused as the great Frank Muir on an old BBC episode of My Word, who wound up a typically long-winded anecdote with the phrase "the bun is the lowest form of wheat". Geddit?
John Amy, Blakehurst


I tend to think that wit is the highest form of sarcasm.
Daniel Pericart, Cooranbong

 

Sarcasm has never been and cannot be a form of wit. Punning is the lowest form of wit and always will be.
John Currie, St. Ives

 

Because it is only marginally better than being witless.
Vikram Karekatte, North Sydney


Because it is the form commonly employed by politicians.
Hugo Stiegl, Dora Creek

 

You'd have to be a bloody genius to know that!
Linda Forbes, Collaroy Plateau

 

Because it requires very little brain power to be sarcastic? puns or other 'true' jokes for example, actually need some sort of a sense of humour, intelligence and/or wit.
Karina L., Kingsgrove

 

Sarcasm is the lowest form of wit only to those who have never mastered the art, and those who always fall victim to it.
Adam Pemberton, Sylvania

 

If you have to ask,you wouldn't understand!
Karlheinz Kunkel, Oatley

 

The lowest form of wit is reputedly the pun - or as some wag said, "The bun is the lowest form of wheat".
Gary Whale, Yamba

 

Recent research at the University of Haifa claims that sarcasm is a complex high order skill needing an ability to understand other peoples state of mind and emotions. Its low because it targets chiefly the sensitive, inarticulate, unsophisticated and powerless.
Paul Roberts, Lake Cathie

 

Great question! I've wondered the same myself, because you need to be bordering on genius to be able to apply it in just about any given situation.
Luke O'Dwyer, Banksia

 

 


Onsdag

Jag orkar inte skriva så mycket, men jag tänkte bara informera om att vi har städat sedan i måndags och fortfarande inte är klara. Vi ska dit imorgon igen, efter min skola, som vanligt. Jag är hur less som helst. Så fort man har städat en grej så hittar man något annat som är smutsigt. The fun never seems to end! Vi är förhoppningsvis klara imorgon. Vi har halva köket, golven, alla fönster och fönsterkarmar och listerna i sovrummet kvar. Killen som bodde i lägenheten före oss har nog aldrig sett en disktrasa förut. Det är helt stört hur smutsigt det är! Nåja, det blir bättre. Läxorna har fått lida lite, men jag får väl plugga extra mycket i helgen istället. Nu ska jag laga mat.

Dagens låt: Les Cornichons!!! -Nino Ferrer


P.S. En gång i veckan har vi en typ av hippie-klass där vi inte antecknar, utan kastar bollar till varandra och övar på talet. Jag berättar mer nästa gång jag skriver.





WOOP

JAG OCH LAURE HAR ÄNTLIGEN FIXAT EN LÄGENHET!!!! SKREV PÅ PAPPERNA IGÅR KVÄLL! WOOP WOOP!
(Den ligger hyfsat centralt, är 35 m² och kostar 810 Euro i månaden + el. För tillfället är den utrustad med rinnande vatten, toalett och ett badkar. Det finns inga möbler, inget kylskåp, ingen ugn! Blir ett fetbesök på IKEA någon gång nästa vecka.)

Vaknade av att farfar ringde och undrade när jag ska komma och hälsa på honom. Det lär ju ta ett tag eftersom jag bor i Paris nu... Sedan frågade han om jag och min pojkvän Erik kunde komma och hälsa på honom så att Erik (som är elektriker) kunde fixa hans TV. Nu råkar det ju vara så att det är min kusin Helena som har en pojkvän som heter Erik och är elektriker. Förvirrad är ett understatement!

Och ja, jag är tillbaka i St Denis! Efter två långa, kalla, jävliga nätter på ett golv (utan madrass) och två lika jävliga promenader till skolan på 45 minuter var är Metrostrejken lite mer under kontroll. Kommunikationsproblemen kommer fortsätta under helgen, men nu går det i alla fall att ta sig fram. Igår och i torsdags var det traffic jam överallt. När jag skulle försöka ta mig fram var det bilar överallt, horder av cyklar och folk med stora turistkartor i högsta hugg som sprang åt olika håll för att försöka hitta till sina jobb. Kaooos!

Det kändes underbart skönt att lägga sig på en madrass igår kväll när vi tagit Metron tillbaka hit. Jag hade inte duschat på två och en halv dag, hade samma kläder på mig som när jag for från St Denis, var hungrig som ett as och hade dessutom lyckats glömma tandborsten i St Denis. För känsliga läsares skull tror jag att jag låter bli en närmare beskrivning. Jag såg förmodligen rent fördjävlig ut. När jag sedan vattnet stängdes av precis när jag skulle ta en dusch var nervsammanbrottet inte långt borta. Efter ungefär 20 minuter av svenska och franska svordomar, gnäll och förbannelser över gud och hans grymma humor sattes vattnet på igen. Sedan åt jag nudlar och åt choklad! Nu såhär dagen efter ligger jag bara och njuter av madrassens mjukhet!

Ikväll ska jag nog bara softa och njuta av helgen. Dricka lite vin kanske, äta chips och choklad, bläddra i IKEA-katalogen och vara allmänt mysig :) Längtar hur mycket som helst efter att få inreda lägenheten! Någon som har förslag på färger eller speciella material? Toaletten kommer nog gå i rött. Har för tillfället en öm förkärlek till rotting och bambu. Det var allt jag hade att komma med för tillfället.

Dagens låt: Rihanna -Pon de Replay








Crap Day

Varldshistoriens onodigaste dag inleddes med att jag var tvungen att ga upp. Nar jag kom till skolan och plockade fram mobiltelefonen och laddaren som jag trodde var min just for att ladda den gick det rent at helvete eftesom jag hade lyckats plocka med mig Laures laddare istallet for min egen. Det resulterade att jag inte kunde kontakta varken Laure (vi skulle motas upp pa eftermiddagen) eller morfar, som jag hade lovat att ringa idag. Da Metro- och busspersonalen har sin arliga strejk imorgon ar dessa stationer stangda. Darfor maste jag sova pa ett golv ikvall och dessutom slapa mig ut i kylan extra tidigt for att promenera till skolan. Joggar jag sa kommer det ta cirka fyrtiofem minuter. Gott!

Efter en javligt dryg skoldag som jag inte fattade nagonting av gick jag, Bow, Belinda och Bows lillasyster Kwan (stavning?) for att ga pa fashion museum, bara for att upptacka att det var stangt. Dagens hojdpunkt intraffade dock nar vi delade pa en chocolat éclair just innan vi hittade till muséet. Den var himmelsk! Jag gick mot narmsta Metrostation och de andra gick for att grab a coffee nanstans. Alla mina biljetter var slut, sa jag fick punga ut med nya, plus att blixtlaset pa min vaska gick sonder. I don't need this! Min javla studentbudget ar pa vag att ga kappratt at ett varmare stalle! Hela javla tiden nya utgifter. Jag har inte rad med en ny vaska, men vad fan ska jag bara mina bocker i?!! Nar jag kom till Bastille gick jag forst till Etam, men Elise var inte dar. Medan jag fortsatte ga borjade det givetvis regna. Jag gick vidare for att kolla upp ett hotell till mormor och morfar; och lyckligtvis har de lediga rum. An sa lange, som han sa. Jqg gick vidare till Elises och Tibos lagenhet. och tack och lov var Tibo hemma eftersom han ar sjuk. Jag ringde Laure och sedan kom Tibos kompis Valentin over och spelade PlayStation medan jag tittade pa och laste Silvermasken.

Vad mer? Jag har inte atit lunch idag sa jag ar javligt hungrig, och jag blir nuts pa det har tangentbordet. Fucking onodigt att inte alla tangentbord ser likadana ut. QRGHHHH111 ARRRGHHH!!!!!


Inga javla bilder, ingen jaaaavla "Dagens lat".

Tisdag eftermiddag

I've been thinking about you, my love...





Dagens låt: Put your records on -Corinne Bailey Rae

Måndag

image52



Rubriken säger väl egentligen allt.
Plötsligt känns det oerhört jobbigt att skriva ett blogginlägg. Nåja, jag ska försöka i alla fall. Idag har vi fått sex nya elever i klassen. Två svenskar, två tyskar och två amerikaner (Sofia, Sofia, Carola, Malte, David och Mariette). Mokoto och Hui-Jin [Eugene] (stavning?) som jag glömde nämna i förra inlägget är spårlöst borta. Jag undrar vart alla elever egentligen hamnar när de försvinner så där plötsligt. Om man suger tillräckligt mycket på franska kanske man får gå in i ett särskilt rum där de säger att man ska få privat undervisning när man istället blir nedmalen i en köttkvarn för att läraren inte orkar lyssna på ens värdelösa uttal längre. Det låter faktiskt inte helt otroligt. Det märktes även på Nolwenn att idag är det måndag. Hon verkade något less!

Vi fick intervjua varandra eftersom de nya eleverna inte vet någonting om oss eller sig själva för den delen, eftersom de hade seriösa problem med att svara på de enkla frågorna. Jag intervjuade en stöddig tysk som heter Malte [Mwaltrrr].
Efter skolan åkte jag och Sofia (en av de nya svenskorna) efter många om och men (tog svinlång tid att hitta en cash machine) till Pigalle för att titta på Moulin Rouge (igen) och handla på Affären (igen). Vi råkade åka åt fel håll först, så vi fick hoppa av för att inte hamna för långt ute i skogen. Det är tydligt att det inte är särskilt klyftigt att bli för styv i korken när det gäller Metro. Förut tittade jag alltid en gång extra på kartan om jag åker åt rätt håll, men nu när jag kan (?) det, orkar jag aldrig. FY ANNA!

Meanwhile så kan jag också berätta att jag ser ut som ett ännu oupptäckt böldpestfall, alternativt prickig korv on a bad day, så till den grad att tillochmed en kille på Metron hem påpekade det. Så, till alla som är avundsjuka på mig för att jag är i Paris: Det finns alltså nackdelar med att bo i ständig 23-gradig värme. Myggor. Dessa djävulska otyg! De är minst lika irriterande som svenska myggor, suger dubbelt så hårt och jag kan tala om att jag inte slipper det ofrånkomliga buzzande ljudet heller. Ljudet som jag och förmodligen alla svenskar med mig bara älskar att höra när man försöker sova. Och det är inte bara ett "bzzz". Förut verkade det nämligen som att det bara var en enorm jävel som förmodligen var så tjock på blod att den knappt orkade flyga gled omkring på natten och kalasade på oss. Tyvärr verkar den ha lyckats föröka sig. Vi har numera en hel myggfamilj som obarmhärtigt terroriserar oss på nätterna. Lyckan var total när jag släckte livet på en av dem imorse.

Nu orkar jag inte skriva mer. Vilket bitch-inlägg det här blev! Jag skyller på min hunger; har bara ätit en skål havregrynsgröt och ett päron idag. Tur att vi ska göra tacopaj ikväll, det är så gott! Hoppas Stéph kommer hem snart, så att jag kan äta upp hans huvud eller liknande.. Är så jävulskt hungrig. Laure kommer nog också snart, hon har varit för att hämta ut nyframkallade foton och är nu i Charonne hos Elise. Vi avslutar med ett YouTube-tips: ALLA "What the Buck"-klipp! De är, helt utan ironi, riktigt vassa. Här kommer ett av dem:

"What the Buck" makes fun of Tyra: http://www.youtube.com/watch?v=FOqHpt1FyEY&mode=related&search=

Dagens låt: Turn your lights down low -Lauryn Hill & Bob Marley (Ja, igen.)



Söndag den fjortonde oktober

Idag har jag, Laure och Stéphane varit hos deras mormor och morfar för söndagslunch. Canteloupemelon (saltad!), bröd och parmaskinka till förrätt. Stek, sås och haricot verts till varmrätt, tre sorters ostar samt en gudomlig mousse au chocolat till efterrätt. Vi kom dit vid halv 13 och var där till 19 ungefär. De pratade inte så mycket engelska, men var väldigt trevliga!

Igår kväll åkte Laure i förväg till La Plage för att möta upp Tibo och lite annat folk för att titta på rugbymatchen. Det var meningen att jag skulle komma efter, men det tog längre tid än jag trodde att göra i ordning middag, äta, måla naglarna och sminka mig. Naglarna tog längst tid. Eftersom min älskade moder aldrig har varit into makeup har jag inte the slightest aning om hur man använder nagellack. Jag fick göra om det ungefär 5 gånger och det blev ändå inte bra. Fullt av fläckar och rispor i färgen, och färg på fingrarna istället för naglarna. När jag var klar med allt var matchen i princip slut, så då orkade jag inte fara iväg. Laure bestämde sig för att sova hos Elise, så det blev återigen en Stéphane- och Anna-night! Eller snarare Stéphane- Haj- och Anna. Han kom över efter ett tag för att titta på matchen, men det blev inte så mycket av med det. Haj och Stéphane fixade nån musikgrej på Stéphanes dator, sedan gjorde vi toscakaka av Toscatårtamixen som Stéphane köpte på Affären. Vi spelade kort (jag försökte lära Haj Damsjua vilket var i princip omöjligt) och åt av kakan + jordnötter. Det var gott :) Jag lärde pojkarna svenska svordomar också, som de använder flitigt! Sedan sminkade jag Haj, det blev väldigt fint! Särskilt glitterläppglanset...
När klockan slagit 03 kom vi på att det kunde vara en god idé att lägga sig eftersom vi skulle upp vid 11 dagen efter för att komma i tid till Stéphane och Laures mormor och morfar. Jag drömde att morfar dog, det var jättehemskt! Stéphane väckte mig genom att skrika "WAKE UP" och spela svinhög musik.

Det var min helg.. Nu ska jag dricka te och plugga om jag orkar. God natt!

Dagens låt: Turn your lights down low -Lauryn Hill & Bob Marley



TGI..S?

Det är sjutton grader och det ligger ett tjockt molntäcke över Paris idag. Igår kväll låg det ett tjockt åskmoln ovanför mitt huvud; Jag hade jag kommit på en lagom klatschig ämnesrubrik (TGIF!), skrivit ett reportagelångt inlägg och så försvann hela skiten när jag tryckte på "Spara & publicera". Jag var bara LITE less för resten av kvällen, som ägnades åt att plugga och äta godis. På tal om sötsaker så har jag infört lördagsgodis i kalendern igen. Eller snarare fredags- och lördagsgodis. Känner att det kan bli svårt att hoppa från konstant godisätande till en gång i veckan, så jag trappar ner lite i taget. Ett sådant beslut skulle få vilken kedjerökare som helst att hoppa från närmsta bro, men hittills går det bra! Jag blir testad varje dag eftersom det står ett godisstånd (BON BON MANIA!) utanför min skola, plus alla vending machines som ligger lämpligt utplacerade på varenda Metro-station.

Det har bara varit jag och Stéphane här inatt, eftersom Laure var på apértif hemma hos Elise och Tibo. Jag var jättetrött och hade verkligen ingen lust att komma med, så jag stannade hemma. Jag har precis vaknat och sitter och äter rostat bröd med croque monsieur-ost. Stéphane är i sitt rum där han lyssnar på vinjetter till olika barnprogram, typ japanskt tecknat, Teenage Mutant Ninja Turtles och Power Rangers. Väldigt normalt :)
Vidare kan jag berätta att jag var i upplösningstillstånd i förrgår när jag lyckades få aceton på min älskling. Lyckligtvis träffades inga vitala delar, men hon är lite gråfläckig på sidan av skärmen. Inte fint. En lösning på problemet kan ju vara om jag råkar glömma henne på Metro:n och sedan få ut en ny på reseförsäkringen, men det känns så elakt. Mac:is är ju min bebis, min första dator! Inte kan jag lämna henne bara sådär. Dessutom lär det ju ta minst en månad innan jag får pengarna,. Tror att jag ska byta ut topchassit när jag kommer hem över jul istället. Nog om det...

Idag ska jag nog plugga mera. Skolan går bra, läraren heter Nolwenn och ger inte så mycket läxor. Hon har mörkt hår, är runt 30 och smackar som en ekorre när man uttalar något ord fel (Ça vaaaa Anna?). De är sjukt noga med uttal här, vilket är bra. Det är mycket rollspel och andra muntliga övningar. Även om vi inte får så mycket hemläxa är det ändå mycket nya ord, och det är svårt att komma ihåg dem om man bara har sett dem en gång. Därav mitt läxlösa pluggande.
Vi är sex stycken i klassen: Det är jag, Boo från Thailand, David Alejandro från Chile, Makoto från Japan (?), Judie från Sydkorea och Belinda från Australien (De två sistnämnda är de enda som pratar förståelig engelska). Vi var åtta men japanskan Masako och norskan Talle åkte hem igår. De två första dagarna bytte jag klass två gånger innan jag kom rätt, så amerikanen och de två svenskorna går inte i min klass längre. På måndag kommer det nytt folk till skolan, då kanske vi får tillökning!

Igår efter skolan gick jag till en bureau de change för att växla in 200 riksdaler. Efter mycket sökande fram och tillbaka på Boulevard Haussmann hittar jag den äntligen, precis bredvid BNP. När tanten har tagit mina surt förvärvade sedlar och tittat på mitt pass ger hon mig 14 Euro! Billigt!!! Efter snuvandet på pengar gick jag till DeMets för att möta Boo, Boos syster, Judie, Masako och Nolwenn där de lunchade. Judie bad oss komma till henne någon dag nästa vecka för att äta koreansk mat. Det blir nog roligt!


image47



Igår, innan Laure åkte till Charonne (där Elise och Tibo bor), gick jag och hon på Carrefour där vi handlade allt möjligt smått och gott. Mest godis, marmelad, mat och en vinare till Nat eftersom han fyller år på torsdag (vi ska skicka honom ett paket med sakerna). Det hindrade oss emellertid inte från att plocka åt oss Ben & Jerry's-glass, choklad, Madeleines, frukt och annat mysigt till oss själva! Det är helt sjukt hur mycket totalpriset på kvittot kan skilja bara för att man köper lite andra saker. När jag var och handlade mat (och endast mat, köpte inte en enda godis- eller kakbit!) köpte jag grejer som kommer räcka till en veckas måltider, och det gick på 40 Euro. Allting rymdes i två stora matkassar. Igår när vi köpte marmelad, glass och bara lite annat som alltihop gick ner i en matkasse gick på 50 Euro! Okej, det är bara 10 Euro som skiljer, men inget av det vi köpte kan man äta till middag. Suck, ekonomi är inte roligt.
Ikväll funderar jag på att dricka lite vin för att dämpa skriken från min hungriga, sedeltomma plånbok. Kan nog bli ett Sex and the City-avsnitt eller två också. Nu blir det duschen, och sedan nudlar till lunch. Ah, underbara studentliv.

Latersss

Dagens låt:
Tainted Love -Marilyn Manson

Gårdagens låt:
Sticky situation -Danko Jones




Fitta

Satan så less jag blir. Jag hade skrivit ett svinlångt inlägg, som jag inte orkade spara, och givetvis blir jag disconnectad. Jag orkar inte. Helvete, helvete, helvete. Satans jävla fittfittfitta. FITTA FITTA FITTA

I brist på annat


Hello world

Jag försov mig, hann bara dricka en mugg filmjölk till frukost och glömde nästan mobiltelefonen hemma, men annars gick första skoldagen riktigt bra! Jag började 08:15 och efter introduktion var det dags för nivå-test och lite kultur-info om Paris. Hamnade i en nästan-nybörjargrupp på 12 personer. Det var väldigt blandad kompott; en japan, en thailändska, två australiensare, en engelsman, en koreanska, en amerikanska, en spanjor och så vidare. Vi liknar en liten FN-församling! Amerikanen (Rachel) sa att det går två svenskar till i gruppen, förutom jag, men att de inte hade orkat komma till skolan idag eftersom de var "out clubbing" igår. Rachel har fått lära sig lite svenska, givetvis bara svordomar, som hon övade sig på. Idag har vi fått lära oss klockan. Quelle heure est-il? Il est quinze heure et vingt-cinq. Vi går måndag till fredag, 09:00-13:00. Thailändskan och japanen fnittrar givetvis med händerna för munnen... Jag vet inte om jag dras till asiater, vad är det här egentligen?!

Laure har gått iväg för att köpa färdigmat och jag har precis druckit nyponsoppa och ätit skinkmacka. Min digitalkamera har slutat fungera, av någon outgrundlig anledning. Ikväll ska jag ringa mormor och morfar och mamma, pappa och Ida. Min far har namnsdag idag! Mycket mer än så har det inte hänt idag. En man spelade dragspel på Metro:n idag, det var väldigt trevligt. Ledsen Pony, ingenting intressant har hänt idag! Har du tur så kommer Haj på besök ikväll och då lär du få en uppdatering. Nu ska jag göra något annat. Får jag riktigt tråkigt kanske jag recenserar min senast nästan utlästa pocketbok, Dot.Homme. Ska försöka not to. À bientôt!






Dagens låt: Iris -Goo Goo Dolls

Mattias, you're the closest to heaven that I'll ever be.
And you know it!..min finaste.

Dagen före

Imorgon börjar skolan. Håhåjaja, så var det slut på det roliga. Ärligt talat så längtar jag faktiskt. Ska strax plocka fram mina kollegieblock och lägga fram så att jag inte glömmer dem imorgon.

Igår kväll gjorde jag och Laure chokladbollar och såg på Sex & the City medan Haj och Stéphane tittade på rugbymatchen på TV. Det var mysigt! Jag tror inte att jag har berättat om Haj? Haj är en yttersk unik vietnames som hänger här rätt frekvent. Han är kompis med Stéphane. Till att börja med, bara det faktum att han faktiskt heter Haj gör ju allting så mycket mer underhållande. Haj (hahaha! HAJ!) pratar väldigt fort, med en väldigt vietnamesik dialekt, både på franska och engelska, så jag har svårt att fatta ett ord av vad han säger. Till exemepel uttalar han "How are you?" = "HawAaaJo!?" och han säger inte "yes" utan "yaaah". En kväll när jag, Laure och Stéphane stod och lagade mat kom han och hälsade på. Han stod och stirrade på oss medan vi hackade lök och fräste köttfärs i säkert fem minuter, utan att säga ett ord. Hans första mening kom när han frågade om det gick bra att röka vid fönstret. Laure hatar honom, haha! Hon tycker att han är väldigt barnslig. Jag vet inte vad jag tycker om honom eftersom jag har svårt att överhuvudtaget greppa vad han pratar om. Han är tydligen bättre på franska än på engelska, dock. Han verkar också gilla att upprepa vad andra har just sagt. Jag vet inte om det är för att han då kan känna sig nöjd över att jag förstår vad han säger, eller om han bara övar sig på sin engelska. Det har inte hänt en gång, utan flera. Till exempel, jag och Stéphane  satt och pratade häromdagen om hur länge butikerna och annat har öppet inne i stan på söndagar. Stéphane sa "No, everything is closed on Sundays, except Champs-Élysées." Typ två sekunder efteråt säger Haj exakt samma sak, varpå Stéphane säger "Jag sa ju just det!", och då sa han "Oh! Sowwy!" och skrattade. Han är väldigt fnissig av sig, sådär som japanska skolflickor är i Sailor Moon. Och överhuvdtaget, förresten. Jag svor en gång, "putain!" (hora), och han frågade om jag visste vad det betydde. När jag sa ja slog han händerna för munnen och fnittrade okontrollerat. Dessa asiater...

Idag har vi varit på marknad en snabbis och tittat runt (tänkte handla grönsaker men eftersom vi försov oss så hann vi inte). Vi har också åkt tåg för att hälsa på Laures och Elises faster och farbror över söndagslunch, där vi åt kopiösa mängder mat tillsammans med Laures och Elises kusiner. Efter fördrink, prat och snacks gick vi till bordet. Till förrätt: kokt sparris och färska rädisor tillsammans med bröd och vinaigrette ackompanjerat med rött vin. Eftersom jag är nätt kändes det snurrigt redan innan varmrätten anlände: lammstek med något som liknade potatiskroketter, i gott sällskap med bönor, haricot verts, dijonsenap och ännu mer rött vin. Eftersom det var fransmän jag lunchade med bjöds det på tre sorters ostar och lite baguette efteråt. Till efterrätt avnjöts äppelpaj och chokladmousse med riktigt kall, god champagne och kaffe. Det är ett understatement att säga att jag var stinn som en mammut när måltiden var över.

Efter en låååååååång pratstund på franska som jag förstod ungefär ett ord av (canapé = soffa) var det dags för rökpaus utomhus och ännu en diskussion om något som jag fattade cirka noll av. Medan Vincent och Charlotte (kusiner till Laure och Elise) hämtade upp en madrass till Charlotte strosade vi tre omkring på en loppmarknad som fanns i närheten. Jag köpte en väldigt fin porslinsanka för 50 cent, och hittade en alldeles perfekt skolåda att skicka saker i. Vincent kom så småningom tillbaka och skjutsade oss till tågstationen och här är jag nu, nyduschad och redo för första skoldagen imorgon! Nu är det dags för lite listskrivande, ett telefonsamtal till mamma och sedan ska jag måla naglarna röda om jag orkar. Därefter sängen. Nuit nuit!

P.S. I övrigt inga nyheter om nagelklippning vid bordet, meditation eller andra underligheter. Jag lovar emellertid att underrätta er om läget så fort det inträffar något spännande! TONY, du får inte sluta kommentera min blogg, du är den enda som gör det! :P PUSS

Dagens låt: Cool -Gwen Stefani





It's oh so quiet...(?)



Har just vaknat till skriket av ett ouppfostrat barn eller en katt på löpen. Just de två vrålen kan vara svåra att skilja på. Det är soligt och 20.8 grader Celsius i luften. Bredvid mig ligger något som ser ut som Cousin Itt (från Familjen Addams, ni vet) alternativt Captain Caveman, närmare bestämt Laure. Bara en stor, rufsig hårtofs sticker upp, i precis samma färg som Cousin Itt:s nyans på pälsen/håret. Jag skulle ha satt glasögon på huvudet på henne och tagit kort, men det får bli en annan gång. Hittade inga glasögon.
Inatt drömde jag att jag och min familj hade Samara gömd under golvplankorna i ett hus som såg ut som en blandning av Mattias' och mitt. Precis som i filmen rev vi upp golvet, men jag såg ingen brunn längst ner, utan bara ett hål. Efter ett tag klev hon upp. Om jag inte minns fel kunde man se hennes ansikte, och det liknade den ruttnande zombien/liket vi såg på TV igår kväll. Riktigt ofräscht, alltså. Hon hade stora gula tänder och var ganska lång. Hon var typ allergisk mot cheddarpopcorn så vi försökte poppa lite för att sedan kasta hela påsen på henne. Sedan glömde Ida bort det och gick åt sidan så jag fick skrika: "IDA VAD GÖR DU!! TA DOM (popcornen) DÅ!". Samara gick omkring i köket tillsammans med oss, och var ganska farlig. Inte lika farlig som i filmen dock, tror jag. Det var något annat medel vi också försökte bekämpa henne med, men jag minns inte vilket.

Nu har de (Stéphane och Laure) klivit upp. Ikväll är det någonting som heter Nuit Blanche som vi kanske ska gå på. Alla affärer och museum är öppna till väldigt sent, och det blir nog ett uppträdande eller två ute på gatorna. Problemet är bara att vi måste ta oss ända hit ut, till St Denis, innan de stänger portarna till tunnelbanan. Vilket är tidigt. Nåja, det lär väl lösa sig.
Imorgon ska vi på grönsaksmarknad. Det kan nog bli roligt, särskilt för plånboken eftersom det är billigare att köpa frukt och grönt där än på till exempel Carrefour.
Time for breakfast. TV:n är på, som alltid. Jag tror inte jag har ätit en enda måltid här utan att TV:n stått på.

Dagens låt: Let's keep smiling -Oranges nya ad på TV

Over and out.





-------------------------------------------------------------------------------------------------------

Senare, efter frukost: Jag åt fil och flingor och såg på någon slags B-version av Extreme Makeover: Home Edition. Som alltid i originalversionen bor familjen på en beige madrass i ett trädgårdsskjul, som ska fixas upp till ett palats. Skillnaden är att i det här programmet verkar de ha haft en lite stramare budget, eftersom de inte ens är bothered med att riva huset eller göra nya rum. De målar om, bygger en altan, sätter upp lite växter här och där och byter ut madrassen mot en himmelsäng. Familjen säger "ooohh", "aahh" och får tårar i ögonen. Det spelas långsam gitarrmusik och programmet slutar. Det känns verkligen nyskapande. Det var nog allt... får se vad som händer idag.
Note till Emma och Tony: Ni som är känsliga skulle hoppa från balkongen efter en dag här. Laure klipper nämligen naglarna vid frukostbordet. Det kanske hoppade ner en liten jävel i min fil, det vet man aldrig! Mmm.. naglar.




God afton

Jag måste tyvärr meddela förväntansfulla bloggläsare och andra att jag inte har någonting intressant att tillföra cybervärlden ikväll. Den har nämligen förflutit i sådan takt att köksklockan i princip stannade. Vi har städat litegrann, tvättat fönster, ätit kinamat och Frödinge Prinsesstårta samt suttit på våra stjärtar doing -absolutely nothing.
Igår var jag och Laure på en liten gathering hemma hos Elise och Tibo, vilket var mycket angenämt. Jag lyckades spilla vatten på Tibos dator så att den slocknade i någon timma. Tibo såg lite svettig ut ett tag, men jag tycker nog att det var på tiden att den fick bada! Den är i alla fall vid liv och är vid god hälsa. Träffade många trevliga fransoser som var där, de flesta med skräckslaget uttryck i ansiktet kvällen igenom efter insikten att jag bara pratar engelska. Det blev några croque monsieurs, ett par glas vin, två öl och sedan råkade jag och Laure missa sista Metrotåget, så vi fick sova på Tibo och Elises golv. Det var riktigt kallt och inte särskilt nöjsamt, så när Tibo åkt iväg till jobbet squeezade jag och Laure in oss i sängen bredvid Elise. Det var länge sedan jag uppskattade en säng så mycket! Vi sov till klockan 13, åt varsin "croque" och sedan bar det av till St Denis till städning och tvättning och här är jag nu. Åt smält choklad med skivad banan för en liten stund som Stéphane hade gjort i ordning. Yummie!
Det är ett dubbat avsnitt av Scrubs på TV nu, och för en halvtimma sedan var det Sex & the City. Mina favoritprogram. Så nära, men ändå så långt borta. Jag fattar inte ett ord av vad de säger! Nu ska jag nog skriva en matlista inför nästa vecka. Tänka sig, jag lyckades skriva ett kort blogginlägg till slut.

Dagens låt: My humps -Black Eyed Peas

P.S. Idag har jag pratat med mor och far i telefon. Mor är arg på Higgins och har lovat att far ska köpa mig två ögonskuggor från Make Up Store. Visserligen för mina egna pengar, men ändå. De ska kanske komma och hälsa på mig med mormor och morfar och Ida snart!! WOOP WOOP! Måste börja förbereda en lista på saker de ska ta med till mig. Gud vad jag älskar listor. Av alla slags dokument är listor mina favoriter. Nu ska jag gå innan jag kommer på något annat att skriva om och det här inlägget blir längre än jag hade tänkt. Hej då.



Lite senare samma dag

Har nyss kommit hem från Carrefour. Handlade ingenting, men vandrade gång upp och gång ner för att lära mig på ett ungefär vart allting finns. Jag har nämligen ingen vidare lust att irra runt i två timmar extra efter till exempel te, salsasås eller kakor. Så nu vet jag. På ett ungefär. De hade ett helt kylskåp med bara yoghurt. Med "kylskåp" menar jag inte ett sådant där litet som man har hemma i köket utan en riktigt fet en, där det i vanliga fall brukar få plats alla mjölkprodukter butiken har till försäljning. Laure och hennes bror äter nästan alltid efterrätt efter middagen, och i nio fall av tio blir det, just det, yoghurt. Min skarpögda slutsats: Fransmän verkar gilla yoghurt. Nästa gång jag far till Carrefour ska jag handla crème brûlée-glass och Pringles' Jalapeñochips. Jag var borta ganska länge, typ en och en halv timma tror jag. Stéphane ringde tillochmed och frågade om allt var okej. All together now: NAAAAW!!
På hemvägen kom det fram en sliskig typ i 70-talsglasögon och flottigt hår som frågade om jag ville stå modell för hans "paintings" och "drawings". Painter my ass...

Jag har också tidigare idag hunnit med att gå på Posten, där Stéphane postade ett brev. Sedan gick vi till BNP (la Banque Nationale de Paris) och skulle öppna ett bankkonto till mig. Det var ungefär 20 personer i kö när vi kom dit men jag fick gå före. Stéphane sa att det var för att de "gillar nya kunder". Snarare desperata efter nya kunder... I alla fall så fick vi komma in till ett särskilt kontor där en glasögon- och slipsprydd man hälsade oss välkomna. Efter noggrant studerande av mitt icke-franska pass, ett telefonsamtal om tillåtelse att ge mig ett bankkonto till någon som verkade vara mannenes chef, tusen frågor på franska om vad jag gjorde här, hur länge jag skulle vara här, vart jag bodde och vem som ägde lägenheten jag bodde i och så vidare bad han oss komma tillbaka en annan dag. Jag skall då ha med mig en kopia på dokumentet som visar att jag har kommit in på skolan, en underskrift från Stéphanes, Laures och Elises pappa eftersom det är hans lägenhet samt en kopia på hans id-kort. Vem sa att det var lätt att vara europé?

Suck, det här skulle ju bli ett kort inlägg. Nu blir det nyponsoppa!
Eftermiddagens låt: Painted by numbers -The Sounds

I fell in love with you suddenly

Vaknade runt fem i 13 och har hittills duschat, stoppat undan sängen i bäddsoffan, ätit fil och flingor samt rengjort min MacBook:is. Funderar på att gå till Posten idag, men vi får se. Stéphane testade just filmjölk. Med vispad grädde på. Han hävdade att det var gott, men jag betvivlar det! Lite vrickad är han allt, men det är bara roligt! Han vaknade 10:30 imorse och har suttit och mediterat inne på sitt rum sedan dess, fram till nu. Stéphane är också just nu tämligen förtjust i att mäta saker och ting i huruvida de är sexiga eller inte. Till exempel hittade vi inga påsar igår på Carrefour till salladshuvudet vi skulle köpa: "That is not sexy". Imorse var det något med datorn som inte var sexigt.. Det låter rätt lustigt när han säger det. Han påstår att det är Nat som har lärt honom uttrycket, och det skulle inte förvåna mig. Nat har ju faktiskt alla möjliga slags underliga riter och spännande saker för sig.

Jag saknar Imma, Mathias, Sofi och Pony väldigt mycket. Stackars mig. Hälsa påååå mig!!! Jag längtar så till jullovet så jag får träffa er igen! Då kan vi julbaka och byta julklappar! Mysaaaarn. Hoppas det går bra för er i Göteborg, och hoppas det går bra för Zåfi i lilla lilla Umeå med att planera inför Norge! En särskild tröstrad till hushoran Pony som inte har något liv (precis som jag) och ett särskilt lycka till till Imma med att hitta nytt jobb och ett väldigt mycket kanske lite lycka till till Dansarn med vad han gör, du är SÅ duktig :)
Sist men allt annat än minst, till en väldigt speciell liten gris som befinner sig ungefär 1176 kilometer härifrån: Om du läser det här så tänkte jag bara säga att det är tomt utan dig, och jag tror inte att jag behöver hoppas på att det går bra för dig, för jag vet att det gör det. Råttis och Iglis vinkar.
Okej Ida, mamma, pappa och mr Higgins! Jag skall icke lämna er utanför. Jag saknar er också.

Idag ägnar jag även en paragraf av det här inlägget till att svara på kommentarerna till mina föregående sådana. Det hade varit bra om bloggen hade haft någon typ av kommentar-alertfunktion, kanske ett meddelande som poppar upp på skärmen när man får en kommentar eller liknanade. Jag orkar inte titta igenom inläggen efteråt för att se om någon har lämnat ett fotspår. Därför händer det allt som oftast att jag upptäcker kommentaren/kommentarerna av en slump, två veckor senare. Som Big Phil skulle ha sagt det: I just can't be bothered with it!
Till kommentarerna:

Georg: Bloggen fungerar som informationscentral under tiden jag pluggar här i Paris. Jag får se hur länge jag blir kvar här, men det lutar åt maj-juni. Skolan börjar på måndag och jag är ex-ex-excited! Har du också en blogg?
Crickaan: Mattias är alltid svår att hitta något till, men som vi alla vet gillar han ju böcker, sin lover Mac och Arsenal. Hmm.. han gillar Formel1 också. Du får kanske jobba lite utifrån det, jag ska försöka komma på nånting! Vad har du för mejladress?
WÅSA: 20 Euro är en fortune för en luspank student som jag, särskilt när det gäller lite chips! Stackars mig. Och när ska du komma och hälsa på mig egentligen?!

Slut på rapporten.

Dagens nostalgiuttryck (bara från förra året faktiskt): "Det har du allt fått om baktassen!"
Dagens låt: Bathwater- No Doubt

("Whispers, "Hello, 
I miss you quite terribly."
I fell in love, in love,
With you suddenly.
Now there's no place else,
I could be, but,
Here in your arms. ")


Tisdag kväll

Idag har jag städat ur mina resväskor. Jag har tidigare behövt leta igenom tre stycken för att hitta minsta pinal. Att försöka återfinna till exempel en tandborste eller ett speciellt klädesplagg var tidigare rena mardrömmen. Mycket opraktiskt. Det var ingen ordning på allting och jag hittade inte vartenda dugg, men nu är här undanplockat! Jag vet vad som finns i minsta fack, och jag vet vart allting är. Wunderbar!
Jag och Stéphane har som sagt varit på Affären och shoppat idag. Stéphane handlade ungefär allting han såg; Felix Rotmos, BOB Hallonblandsaft, frusen prinsesstårta från Frödinge, hjortronsylt, Zoegas Mörkrost Brygg, Blå Band Bérnaisesås och Kungsörnens Toscatårtamix. Jag har säkert glömt något, killen köpte grymt mycket. Han vet inte vad hälften är till för, men han verkar i alla fall riktigt nöjd med sina inköp.
Jag köpte OLW grillchips, tuttifruttitablettask, lösviktsgodis, nyponsoppa, mandelbiskvier och min efterlängtade filmjölk. Nästa gång ska jag köpa hembakade kanelbullar, mmmm! Enda nackdelen med den här Affären är att de verkligen vet hur de ska snuva folk på pengar. En kartong Havrefras (kuddar, ni vet) -kassörskan bedyrade att det inte gick att få tag på någon annanstans än hos just dem- kostade 6 Euro! Sextio spänn för flingor, då har det gått för långt. Hittade exakt likadana flingor på Carrefour för typ 2.98 Euro eller hur mycket (lite) det nu var.

Vid 20-tiden gick vi till Carrefour och handlade lite smått och gott för 67 Euro. Skinka, Wasabröd (!), mjölk, lax, bananer, vatten, flingor... okej, jag ska inte tråka ut er. Det blev mexicanasoppa och skinkmackor till middag. Det har regnat, blixtrat och åskat ikväll och nu ska jag snart lägga mig. Funderar på att fixa en franskt bankkort imorgon, och eventuellt ett franskt simkort nästa vecka.

Kvällens låt: And I am telling you I'm not going -Bianca Ryan/Jennifer Holliday

And I am telling you
I'm not going.
You're the best man I'll ever know.
There's no way I can ever go,
No, no, no, no way,
No, no, no, no way I'm livin' without you.
I'm not livin' without you.
I don't want to be free.
I'm stayin',
I'm stayin',
And you, and you, you're gonna love me.
Ooh, you're gonna love me.

And I am telling you
I'm not going,
Even though the rough times are showing.
There's just no way,
There's no way.
We're part of the same place.
We're part of the same time.
We both share the same blood.
We both have the same mind.
And time and time we have so much to share,

No, no, no,
No, no, no,
I'm not wakin' up tomorrow mornin'
And findin' that there's nobody there.
Darling, there's no way,
No, no, no, no way I'm livin' without you.
I'm not livin' without you.
You see, there's just no way,
There's no way.

Mardi

Igår var jag med Elise hela dagen. Vi träffades vid 13-tiden och gick till hennes universitet för att hon skulle fixa en sak, och sedan vidare till China Town där vi handlade riktigt billig mat. Ska nog försöka få med Laure dit någon gång, man kan nog spara in ganska mycket pengar där. Det mesta på förpackningarna är skrivet på kinesiska, men det är väl ändå bara mest reklam och ingredienser. Kanske "Kattinälvor, hundögon och kanariefåglar. 33% fett, 33% socker, 33% färgämnen". Eller "Får ej förtäras tillsammans med vatten om inte lättantändliga yttre och inre organ önskas." Eller varför inte "Förbättrat recept! Nu upp till 50% fler nedmalda fransmän!" Mycket kostar en euro eller under det. Det verkar finnas mycket gott där, även om jag inte skulle våga mig på något från chark- och fiskdisken; det stank i hela butiken av ruttet kött. Fräscht!

När vi hade handlat färdigt åkte vi tillbaka till Elises och Tibos lägenhet för te med Elises vän Marion. De pratade mest franska eftersom Marion inte kunde/ville prata engelska, så jag lånade Elises Mac en stund för att roa mig. Runt halv 19-tiden promenerade vi till St Ambroise där det var visning på en studio (minimal lägenhet med 1 rum + toalett och kök). Det stod 20 personer i kö utanför lägenheten för att titta på den! Den gick på 700 Euro tror jag, plus elektricitet och diverse avgifter, t.ex. deposition. Om en lägenhet kostar x antal euro så måste föräldrarna till studenten/studenterna som hyr tjäna x antal euro gånger hyran, så att päronen kan backa upp studenten ifall han eller hon skulle råka supa bort hyran. Det kallas att föräldrarna är "garanter". Detta gäller tyvärr endast franska familjer, och eftersom min mamma och pappa är svenskar så "gills" inte deras lön, utan endast Laures. Därför är det svårare för oss att hitta en lägenhet, eftersom vi har mindre "garantier" än andra.

Efter lägenhetsvisiten sa jag och Elise adjö till Marion och gick vidare till Sofias lägenhet (den som jag och Laure lånade över helgen) för att lämna tillbaka extranyckeln och för att hämta mina kvarglömda sockar. Därefter bar det av till Attac där vi köpte en femdeciliters fantastisk burk av Ben & Jerry's Vanilla Caramel Fudge. Sedan promenerade vi till Elises lägenhet, lagade middag, åt glass och såg CHAOS (en film) på TV.

Då Elise och Tibo bara har en säng fick jag lov att sova på golvet. Lite hårt med bara en sovsäck och två täcken men inte särskilt svårt att sova ändå. Gick upp vid åtta imorse eftersom Tibo skulle till jobbet och Elise till sitt universitet. Drack mintte och åt en bit chokladsockerkaka till frukost. Det är verkligen fransmännens grej att äta litet och sött till frukost. Jag förstår inte hur de klarar sig ända fram till lunch på det lilla! Stéphane och Laure äter chokladflingor med mjölk till frukost, sött vitt bröd (baguette) med Nutella på eller en pain au chocolat (chokladbaguette). Åt en stor skål chokladflingor härommorgonen och fick världens sockerchock. Livet passerade revy och golvet gungade. Nej, choklad duger inte på morgonen. Jag och Stéphane ska åka in till Pigalle och köpa svensk filmjölk på Affären. Han kom just tillbaka från ett möte angående lägenheterna i byggnaden vi bor i. Han har beställt ett kinesiskt leksaksskepp för 30 Euro på E-bay som han nu ska sälja för 50.. Elise har berättat att han är buddhist sen ungefär 7 år tillbaka, men det är tydligen mer som hans livsfilosofi än en religion för honom. Han mediterar, dricker inte, röker inte. Han har enligt Elise också en massa principer om hur man ska vara mot människor, djur och natur. Han sover i en japansk pyjamas som ser ut som en urvuxen karateutstyrsel och dricker te ur en skål till varenda mål mat (som oftast består av ris). Jag tror att vistelsen i St Denis kommer bli mer och mer intressant. Jag verkar dras till att dela boende med originella figurer med böjelser för yoga, meditation, renande av kroppen osv. (Nat, reds anm.)

Nu ska vi nog fara snart.. Över och ut.




Dagens låt: Beautiful Girls -Sean Kingston

RSS 2.0