WOOP
SÅ VAR TENTORNA ÖVER!!! WOOOOOOOOOOOP!!!!
Sån jävla tur man kan ha ibland! Helt sjukt.
Morgonen började kl 07 med att jag vaknade i ren panikångest. Försökte ringa Véronica flera gånger men såg sen att hon skickat ett sms under natten där det stod att hon också hade panik och skulle göra klart sina anteckningar morgonen därpå (imorse) och att hon därför inte kunde hjälpa mig (hon hade sagt att hon skulle hjälpa mig med att fatta litteraturen eftersom jag inte har haft så mycket fetkoll på den under terminen. Litteraturlektionen är lagd på eftermiddagarna och då jag jobbar på nätterna brukar det vara eftermiddagarna vara som är tyngst när det gäller att hålla sig vaken och lära sig saker, särskilt fransk litteraturhistoria). Så där sitter jag, fyra timmar innan muntliga sluttentan och har inte en jävla aning om vad jag skulle göra. Jag koncentrerade mig på de texter jag redan läst, sökte fakta på nätet om författarna och bad till gud om barmhärtighet. Jag läste Sartre, Hugo, Camus och Molière. Åkte till skolan, mötte Véronica på vägen och så gick vi in i hallen utanför klassrummet och mötte upp några av de andra i klassen. När det var min tur att dra en lapp drog jag först Les Lettres Persanes (Montesquieu) som var en av de tre texter jag inte läst igenom en enda gång, det vill säga, jag hade ingen som helst aning om vad texten handlade om, ingen koll på varken vokabulär, författare, epok eller symbolik. Så jag bad om att få byta (i princip alla andra gjorde det också). Först frågade jag om jag kunde byta till Les Misérables (Hugo) men då blev läraren Mr Laurent mycket barsk och såg svinförbannad ut så jag tänkte helvete nu har jag strulat till det redan nu, innan jag ens har börjat prata om textjäveln.. Han sa att jag givetvis inte fick välja text men att det gick bra att dra en ny lapp. Drog efter andan, tog en annan och såg till min lättnad "L'etranger", Albert Camus stå skrivet på lappen. Det var inte texten jag kunde mest om men jag kände att jag nog ändå skulle kunna babbla mig igenom det. (Man pratar ändå bara ca 10 minuter. Hade jag däremot fått Eugénie Grandet eller L'invitation au Voyage hade jag lika gärna kunnat gå ut ur klassrummet på en gång.. Hade inte en aning om dem.) Huvudfrågan skrivet på lappen var typ nånting om "Under vilka omständigheter blev araben mördad och varför".
Det är roligt hur ödet ter sig ibland. Satt och valde bland vilka texter jag skulle fokusera på eftersom jag inte hade tid att kolla igenom alla, och bestämde mig för att den sista texten jag skulle läsa igenom skulle bli Camus. Så sjuk tur! Jag var väldigt nervös innan, både utanför och inne i klassrummet, men det gick lite lättare när jag börjat prata. Svarade fel på 3 vokabulärfrågor och lyckades häva ur mig att Sartre och Camus inte har särskilt mycket gemensamt, varpå min lärare svarade att de visst har det... Nåja. Jag satt inte svarslös och det måste ju vara bra någonstans. Eller ja.. det där vet man aldrig, inte med La Sorbonne. Jag vågar inte säga hur det gick. Det får vi se den 12 februari när provresultaten spikas upp på väggarna. Fortsättning följer med andra ord!
Efteråt gick vi några stycken från klassen (Chia-Jung, Anna-Clara, Nora, Fangyuan, Maria, jag, Vaso och Véronica) på till ett sött crêperie och åt crêpes till lunch. Åkte hem, duschade, sov en timma (drömde på franska! woop! Det var något om små hjärnor som satt på mina fötter och Laures bröstkorg...) och gick till jobbet. Känns som en sjuk lättnad och nästan som semester att bara få jobba. Visserligen 5 dagar i veckan men nu slipper jag koncentrera mig på både skola och jobb samtidigt. Det var inte så mycket folk. En kille frågade om vi har FLÄSK i glassen...........
Ett par dryga killar sa "med ett leende tack!" när de skulle betala. Hatar sånt. Jag VÄLJER när jag ska le, det är inte mitt jobb att flina! Mitt jobb är att ta beställningar, bära tallrikar, plocka bort och ta betalt. Så länge jag gör mitt jobb korrekt har de ingen anledning att klaga på servicen bara för att jag inte smilar upp mig som en idiot varje gång jag närmar mig deras bord. Har jag roligt kan jag väl skratta men jag tänker inte fejka bara för att de ska bli nöjda.
Blir ju old på söndag och har sett på schemat att jag jobbar (börjar kl 17). Bryr mig faktiskt inte om det. Det om något måste ju vara ett tecken på att jag blir äldre. Har alltid varit mån om att man ska slippa lyfta ett finger på sin födelsedag, men nu känns det inte så viktigt. Har nog dessutom inget val eftersom jag har fått ledigt en hel vecka på grund av sluttentorna, så nu är det bara att le och svälja ett bra tag, vilket schema jag än får.
Har tänkt gå ut med tjejerna från klassen nu i veckan + folket från Indiana, sen nästa helg ordna födelsedagsfest med franska gänget.
Adrian (manager) är tillbaka från Mexiko och har tagit med sig mandel- och äppeltequila till mig! Yummy!
Nu ska jag sova... Det är så skönt att lägga sig med tanken att man slipper kliva upp tidigt dagen efter! Har dock bestämt att träffa Lisa vid La Sorbonnes huvudbyggnad imorgon runt 13-tiden. Hon ska skriva in sig på avancé-nivån och jag behöver en anledning att kliva upp i vettig tid. Har saker att göra (t.ex. städa, det ser ut som någon har dött här) och vill inte vända på dygnet. Börjar väl göra det ändå eftersom jag är är uppe vid den här tiden, men det är just därför jag ska lägga mig!
Natti!!
Dagens låt: Bum Like You -Robyn
